Hej!

Igår skickade jag ett mail till dig via Expressens tjänst som gör det enkelt för vanligt folk, utan större kunskaper i hur man hittar adresser till riksdagens ledamöter. Resultatet var minst sagt nedlsående. Jag har bara fått ett enda svar hittills, och det var direkt pejorativt mot mitt mail och mitt val av distributör av min protest. Men det var ett svar, och det är faktiskt glädjande. Tystnaden från er övriga är däremot ännu värre eftersom jag inte kan ta den för någoning annat än ännu ett tecken på att ni inte förstår allvaret i den lag ni just har röstat igenom.

Så nu skickar jag ett nytt (Göran du finns med som kopia fast du svarade på det förra, eftersom jag tyckte att du gott kunde få se hur dina parti- och alliansbröder och -systrar beter sig).

Den här gången skickar jag mailet från mitt mailkonto som är kopplat till GMail, Googles mailtjänst, vilket gör att det passerar landets gränser och alltså efter 1 januari kommer att vara ett sådant mail som per automatik kommer att scannas av FRA. Nu gör det inte så mycket eftersom jag ändå tänker publicera samma mail på min blogg på http://www.valfritt.se/mitt-eget-protestmail-mot-fra-lagen

Adresserna till er alla har jag hämtat från en fristående tjänst, som inte är beroende av riksdagen.se och som har lyckats hålla sig online den senaste månaden, trots att den har utsatts för ganska hög belastning. Tjänsten finns, om ni skulle vilja använda den, på http://maila-riksdagen.webs.com/Riksdagsadresser.htm

Budskapet i mitt mail från igår upprepar jag här under, och ger er här en ny chans att bemöta mina åsikter, och kanske ännu hellre förklara bristen på kommunikation i frågan från alla er riksdagsledamöter som röstade ja för ett par veckor sedan.

Jag vill med detta mejl protestera mot FRA-lagen.

Om mitt mejl passerar Sveriges gränser kommer FRA i framtiden ha rätt att lyssna av det. Du är en av dem som röstat för att mitt mejl till dig - och all annan kabelbunden trafik som passerar Sveriges gränser - ska avlyssnas av FRA. Jag anser att det är orimligt att en protest till en riksdagsledamot riskerar att passera FRA och kräver att lagen ska stoppas.

Med vänliga hälsningar,

Nikke Lindqvist
Min e-postadress är: nikke snabel-a lindqvist punkt com

=========

Mailet ovan skickade jag till nedanstående riksdagsledamöter. Skicka gärna ett eget. Om du inte känner dig bekväm med att använda e-postformuläret på Expressen.se har jag har listat e-psotadresserna till alla riksdagsmän som röstade för eller lade ner sina röster eller var utkvittade från voteringen:

jan.r.andersson@riksdagen.se,
magdalena.w.andersson@riksdagen.se,
staffan.anger@riksdagen.se,
staffan.appelros@riksdagen.se,
sofia.arkelsten@riksdagen.se,
lena.asplund@riksdagen.se,
anti.avsan@riksdagen.se,
gunnar.axen@riksdagen.se,
eva.bengtson.skogsberg@riksdagen.se,
finn.bengtsson@riksdagen.se,
ulf.berg@riksdagen.se,
sten.bergheden@riksdagen.se,
anna.bergkvist@riksdagen.se,
per.bill@riksdagen.se,
gustav.blix@riksdagen.se,
helena.bouveng@riksdagen.se,
anne.marie.broden@riksdagen.se,
katarina.brannstrom@riksdagen.se,
mikael.cederbratt@riksdagen.se,
margareta.cederfelt@riksdagen.se,
lars.elinderson@riksdagen.se,
annicka.engblom@riksdagen.se,
hillevi.engstrom@riksdagen.se,
karin.enstrom@riksdagen.se,
jan.ericson@riksdagen.se,
mahmood.fahmi@riksdagen.se,
patrik.forslund@riksdagen.se,
inge.garstedt@riksdagen.se,
mats.gerdau@riksdagen.se,
lisbeth.gronfeldt.bergman@riksdagen.se,
rolf.gunnarsson@riksdagen.se,
walburga.habsburg.douglas@riksdagen.se,
bjorn.hamilton@riksdagen.se,
ann-charlotte.hammar.johnsson@riksdagen.se,
krister.hammarbergh@riksdagen.se,
anders.hansson@riksdagen.se,
lennart.hedquist@riksdagen.se,
lars.hjalmered@riksdagen.se,
christian.holm@riksdagen.se,
isabella.jernbeck@riksdagen.se,
bengt-anders.johansson@riksdagen.se,
mats.johansson@riksdagen.se,
jeppe.johnsson@riksdagen.se,
christine.jonsson@riksdagen.se,
ulrika.karlsson@riksdagen.se,
reza.khelili@riksdagen.se,
marianne.kierkemann@riksdagen.se,
anna.kinberg.batra@riksdagen.se,
bertil.kjellberg@riksdagen.se,
margareta.b.kjellin@riksdagen.se,
anna.konig.jerlmyr@riksdagen.se,
olof.lavesson@riksdagen.se,
bjorn.leivik@riksdagen.se,
goran.lennmarker@riksdagen.se,
anna.lilliehook@riksdagen.se,
goran.lindblad@riksdagen.se,
lars.lindblad@riksdagen.se,
ulla.lofgren@riksdagen.se,
malin.lofsjogard@riksdagen.se,
cecilia.magnusson@riksdagen.se,
betty.malmberg@riksdagen.se,
goran.montan@riksdagen.se,
mats.g.nilsson@riksdagen.se,
nils.oskar.nilsson@riksdagen.se,
rolf.k.nilsson@riksdagen.se,
andreas.norlen@riksdagen.se,
kent.olsson@riksdagen.se,
sven-yngve.persson@riksdagen.se,
goran.pettersson@riksdagen.se,
maria.plass@riksdagen.se,
jessica.polfjard@riksdagen.se,
marietta.de.pourbaix-lundin@riksdagen.se,
anne-marie.palsson@riksdagen.se,
margareta.palsson@riksdagen.se,
inger.rene@riksdagen.se,
helena.riviere@riksdagen.se,
eliza.roszkowska.oberg@riksdagen.se,
hans.rothenberg@riksdagen.se,
jan-evert.radhstrom@riksdagen.se,
mats.sander@riksdagen.se,
fredrik.schulte@riksdagen.se,
karl.sigfrid@riksdagen.se,
ulf.sjosten@riksdagen.se,
lars-arne.staxang@riksdagen.se,
ola.sundell@riksdagen.se,
elisabeth.svantesson@riksdagen.se,
henrik.von.sydow@riksdagen.se,
ewa.thalen.finne@riksdagen.se,
goran.thingwall@riksdagen.se,
tomas.tobe@riksdagen.se,
peder.wachtmeister@riksdagen.se,
hans.wallmark@riksdagen.se,
marianne.watz@riksdagen.se,
marie.weibull.kornias@riksdagen.se,
cecilia.widegren@riksdagen.se,
rune.wikstrom@riksdagen.se,
oskar.oholm@riksdagen.se,
jan.andersson@riksdagen.se,
sven.bergstrom@riksdagen.se,
ulrika.carlsson@riksdagen.se,
staffan.danielsson@riksdagen.se,
lars-ivar.ericson@riksdagen.se,
erik.a.eriksson@riksdagen.se,
fredrick.federley@riksdagen.se,
annie.johansson@riksdagen.se,
jorgen.johansson@riksdagen.se,
kenneth.johansson@riksdagen.se,
maria.kornevik.jakobsson@riksdagen.se,
sofia.larsen@riksdagen.se,
lennart.levi@riksdagen.se,
per.lodenius@riksdagen.se,
kerstin.lundgren@riksdagen.se,
karin.nilsson@riksdagen.se,
lennart.pettersson@riksdagen.se,
annika.qarlsson@riksdagen.se,
ake.sandstrom@riksdagen.se,
eva.selin.lindgren@riksdagen.se,
birgitta.sellen@riksdagen.se,
solveig.ternstrom@riksdagen.se,
mildred.thulin@riksdagen.se,
roger.tiefensee@riksdagen.se,
stefan.tornberg@riksdagen.se,
claes.vasterteg@riksdagen.se,
solveig.zander@riksdagen.se,
anders.akesson@riksdagen.se,
per.asling@riksdagen.se,
tina.acketoft@riksdagen.se,
gunnar.andren@riksdagen.se,
hans.backman@riksdagen.se,
agneta.berliner@riksdagen.se,
anita.broden@riksdagen.se,
jan.ertsborn@riksdagen.se,
eva.flyborg@riksdagen.se,
karin.granbom@riksdagen.se,
liselott.hagberg@riksdagen.se,
carl.b.hamilton@riksdagen.se,
solveig.hellquist@riksdagen.se,
tobias.krantz@riksdagen.se,
nina.larsson@riksdagen.se,
maria.lundqvist.bromster@riksdagen.se,
fredrik.malm@riksdagen.se,
ulf.nilsson@riksdagen.se,
christer.nylander@riksdagen.se,
birgitta.ohlsson@riksdagen.se,
johan.pehrson@riksdagen.se,
karin.pilsater@riksdagen.se,
mauricio.rojas@riksdagen.se,
lars.tysklind@riksdagen.se,
barbro.westerholm@riksdagen.se,
allan.widman@riksdagen.se,
cecilia.wigstrom@riksdagen.se,
cecilia.wikstrom@riksdagen.se,
christer.winback@riksdagen.se,
yvonne.andersson@riksdagen.se,
otto.von.arnold@riksdagen.se,
stefan.attefall@riksdagen.se,
inger.davidson@riksdagen.se,
kjell.eldensjo@riksdagen.se,
annelie.enochson@riksdagen.se,
holger.gustafsson@riksdagen.se,
lars.gustafsson@riksdagen.se,
emma.henriksson@riksdagen.se,
eva.johnsson@riksdagen.se,
dan.kihlstrom@riksdagen.se,
lars.linden@riksdagen.se,
else-marie.lindgren@riksdagen.se,
mikael.oscarsson@riksdagen.se,
irene.oskarsson@riksdagen.se,
sven.gunnar.persson@riksdagen.se,
desiree.pethrus.engstrom@riksdagen.se,
chatrine.palsson.ahlgren@riksdagen.se,
rosita.runegrund@riksdagen.se,
lennart.sacredeus@riksdagen.se,
alf.svensson@riksdagen.se,
ingvar.svensson@riksdagen.se,
gunilla.tjernberg@riksdagen.se,
ingemar.vanerlov@riksdagen.se

Adresserna till alla riksdagsledamöter finns publicerade på många ställen på webben. En bra källa för att komma åt alla riksdagsadresser är http://maila-riksdagen.webs.com/Riksdagsadresser.htm ibland (när rikdagen.se inte är överbelastad) kan man, via bökigare vägar hitta samma e-postadresser på riksdagen.se

23 Svar på “Mitt eget protestmail mot FRA-lagen”
  1. Svaren börjar komma in. En del autmatiserade och en del personliga. Men alla pratar de om mailbombning. Det är inte mailbombning det är frågan om. Jag har bara skickat två mail. Det är ingen bombmatta. Jag tror inte särskilt många har skickat fler heller.

    Här är det första. Känns det inte rätt typiskt?

    Vill bara meddela dig att jag fått 13 000 mail sedan i lördags och har haft ett enormt jobb att rensa min brevlåda idag. Så förvänta dig inte svar!

    Bästa hälsningar
    Katarina Brännström (m)
    Riksdagsledamot
    Förbundsordförande Moderaterna i Kronoberg

  2. och här kommer nummer två:

    Hej,
    Anledningen till att jag inte svarat på ditt Expressendistribuerade mail, är att det
    kommit så många att det inte finns en rimlig möjlighet att svara på dem.
    Det är tyvärr baksidan av massdistribution och mailbombning - den vanliga kontakten
    och dialogen (som jag försöker vinnlägga mig om) med väljare som hör av sig blir omöjlig.

    Vänliga hälsningar,
    Agneta

    …………………………………………………………………………………………………………………
    Agneta Berliner
    Riksdagsledamot för Västmanland
    Folkpartiet liberalerna

    Den blir inte omöjlig. Göran Petterson lyckades, och du lyckades faktiskt nu Agneta! Tack för ditt svar. Nu förväntar jag mig ett svar på vad vi ska ha lagen till också.

  3. Linda Lundahl skriver:

    Läste precis ett inlägg som löd “Stekare mot FRA - utläggningen”
    WTF?! Det verkar vara rätt seriöst dessutom. Kolla själva: http://www.finest.se/userBlog/?uid=6&beid=1009278

  4. Nu börjar svaren rulla in på mitt mail. Det glädjer mig verkligen. jag publicerar de bästa här efter hand.

  5. Uppföljning från Göran Pettersson:

    Men hur tror du att riksdagsledamöterna ska kunna svara på 10000 mejl? Jag tror att jag har svarat på lite drygt 1000 under gårdagen. Runt en procent av dessa hör av sig. Övriga har verkar bara ha fyllt i en protestlista och inte vilja ha någon fortsatt kommunikation. Förstår du hur Expressen har sabbat eposten som kommunikation mellan väljare och folkvalda? Jag tycker detta är mycket beklagligt. Om man säger det, vilket jag skrev på min blogg möts man av kommentaren att man är lat!

    Med vänlig hälsning

    Göran Pettersson
    Riksdagsledamot (m)

    Mitt svar på detta:

    Hej Göran!

    Det finns effektiva sätt att arbeta med e-postkommunikaton. Du har ju gjort rätt! Du svarade.

    Om jag fick 10 000 mail med samma innehåll och samma e-postrubrikrad så skulle jag göra så här.

    1. Sätta upp en bloggsida (liksom du har gjort) och redogöra för mina ställningstaganden i den.
    2. Sätta upp en e-postregel som svarade lite semipersonligt på alla mail med just denna ämnesrad och/eller detta innehåll i mailet. Mailet ska vara lite semipersonligt och hänvisa till bloggposten samt påpeka att om man själv svarar på detta mail kommer man få ett mer personligt svar.
    3. Hoppas att de flesta faktiskt går till bloggposten och att kommunikationen förs vidare där.
    4. Svara personligt på alla mail som kommer som uppföljningar.

    Jag tycker att du har gjort alla rätt.

    Vänliga hälsningar,

    Nikke Lindqvist

  6. Lars Elindersson skriver en uppsats:

    Hej Nikke,

    Jag och mina kollegor i Riksdagen har fått hundratals mail inför och efter riksdagens beslut att anta den nya lagen om signalspaning (min bedömning är att jag/vi fått mer än 5000 enskilda mail, om man räknar in de mail som kommit via externa, autogenererade svar). Tyvärr har det inte varit möjligt att svara alla personligen, men i mån av tid har jag försökt motivera mitt ställningstagande – i första hand till det fåtal personer som framfört seriösa argument och inte första hand skrivit för att uttrycka sin frustration eller känner ett behov av att smäda eller idiotförklara oss som har en annan uppfattning i frågan.

    När man har följt det här ärendet i mer än tio år, känns det frustrerande att uppleva så många - medvetna eller omedvetna - misstolkningar av vad lagen syftar till, och vad den innebär. Lagen har varit föremål för flera remissbehandlingar, och har prövats av Lagrådet, som består av några av landets främsta jurister. Invändningarna mot förslaget har i första hand gällt tekniska och juridiska lösningar av problem på ett antal av de områden lagen reglerar - inte invändningar mot signalspaning i sig. Framför allt är det integritetsfrågan och rättssäkerhetsaspekterna som intresserat mig.

    Sverige har, liksom de flesta andra länder, bedrivit signalspaning sedan slutet av trettiotalet/början av fyrtiotalet. Fram till nu har den enbart omfattat radio- och radiolänk-trafik. Beslutet i onsdags innebär att signalspaning får bedrivas oavsett vilken teknik som används för kommunikationen, dvs även kommunikation över internet. Av debatten får man intrycket av att Sverige är unikt i detta hänseende. Det är inte sant!

    Signalspaning bedrivs i de flesta länder som en del av den sekretessbelagda militära säkerhetstjänstens verksamhet. Så har det också varit i Sverige tidigare. Det innebär att verksamheten inte är offentlig utan att den regleras av den militära säkerhetstjänstens regler (i vissa länder är sekretessen så stark att inte ens hela parlamentet känner till alla delar). Den nya lagen innebär att vi i Sverige “lyfter fram” verksamheten i dagsljuset, samtidigt som vi gör den teknikneutral.

    Det är därför helt sant, som sägs i bland annat SvD på midsommaraftonen, att Sverige genom den nya lagen kommer att ha den mest omfattande “officiella” signalspaningen i världen. Vad tidningen däremot inte informerat om, är att Sverige är ett av de få länder som har en civil organisation för signalspaning. I de flesta andra länder sker verksamheten inom ramen för den militära säkerhetstjänsten, och är därmed sekretessbelagd.

    Signalspaning innebär inte “avlyssning” av telefonsamtal, fax eller andra radiomeddelanden. Avlyssning (avläsning) av enskilda samtal, fax, mail eller andra meddelanden får enbart utföras av polis eller civil säkerhetstjänst efter särskilda beslut, och kan bara bli aktuell om signalspaningen skulle motivera detta. Signalspaning syftar istället till att finna mönster i trafiken, som kan tyda på t ex förberedelser av aktiviteter som vi (Sverige) behöver skydda oss mot. Genom tekniskt avancerade metoder kan man samtidigt finna meddelande som innehåller särskilda sökord eller annan viktig information.

    Om FRA till exempel kan avläsa en massiv ökning av tele- eller internettrafiken mellan Sverige och ett annat land i samband med att Sveriges statsminister skall göra ett statsbesök där, kan man med hjälp av ett stort antal olika variabler söka efter mönster i denna trafik, för att utröna om den är en del i förberedelser av aktiviteter riktade mot Sverige i samband med besöket. I denna spaning kan man besluta att “avlyssna” enskilda samtal eller mail som innehåller sökord eller annan information som motiverar detta. Det är således inte i första hand innehållet i trafiken som spaningen är riktad mot, utan framför allt förändringar i trafikmönster etcetera. På motsvarande sätt studeras mönster i kommunikationerna i samband med utländska besök i Sverige.

    När det gäller din konkreta fråga - ” tror ni verkligen att terrorister är för dumma för att kryptera sina meddelanden” - är svaret därför inte självklart. För det första är möjligheten att dechiffrera kodade eller krypterade meddelanden en viktig del av all signalspaning. Men det är inte alltid nödvändigt att kunna läsa eller avlyssna meddelanden för att få information som är viktig. Även krypterade meddelande kan avslöja trafikmönster eller ge annan information som är viktiga ur säkerhetssynpunkt. Ibland kan det vara tillräckligt att känna till vem som är avsändare och vem/vilka som är mottagare av ett meddelande för att spaningen skall vara till nytta.

    UD är den största beställaren av sådan spaning från FRA. Det kan omfatta exempel som de jag nämnt ovan, men också åtgärder för att skydda svenska beskickningar i andra länder, andra länders beskickningar i Sverige, svenska företag och svensk personal i utlandstjänst - till exempel svenska biståndsarbetare i oroliga delar av världen. Och naturligtvis i samband med svenska, militära fredsbevarande uppgifter utomlands.

    Uppdraget kan aktualiseras av enskilda händelser i Sverige eller omvärlden, eller av en allmän säkerhetsbedömning av det föremål eller de personer som skall skyddas. Hur den konkreta risk- eller säkerhetsbedömningen ser ut i varje enskild situation är svårt för utomstående att avgöra. Det är bland annat därför flera olika utomstående expertorgan inrättas för att garantera att FRAs bedömningar inte medför att man överskrider lagens krav på integritetsskydd. Genom ett särskilt regelverk omgärdas möjligheten att ”beställa” spaning av strikta begränsningar. Och särskilda organ med hög juridisk kompetens skall granska att verksamheten sker inom ramen för vad lagen tillåter.

    Man kan jämföra med de regler som finns för tullens verksamhet. Tullen skall bevaka all trafik som passerar vår gräns. Det sker manuellt eller med hjälp av tekniska hjälpmedel - bland annat bevakningskameror. Jag har inte förstått att detta uppfattas som integritetskränkande. Tullen har också rätt att visitera personer som av en eller annan anledning kan misstänkas för att bryta mot införselregler eller andra lagar. Tullen har också rätt att föra register över misstänkta. Denna visitering och registrering är naturligtvis integritetskränkande för de som drabbas, men anses inte av de flesta vara en otillbörlig integritetskränkning i sammanhanget. För egen del har jag svårt att se kroppsvisitering som mindre kränkande än att få mina mail kontrollerad – i synnerhet när lagen föreskriver att mina mail i efterhand måste raderas och mitt namn inte för förekomma i några register!

    Enligt FRAs egna bedömningar kommer deras spaning att leda till högst 1 promille av trafiken de facto kommer att avlyssnas/avläses som en följd i spaningen. Bara en bråkdel av dessa kommer att innehålla information som är relevant till det syfte den aktuella spaningen har. Ytterligare en del kan avslöja annan brottslig verksamhet. Dessa skall/kan överlämnas till polisen, medan övriga meddelanden skall raderas. Den nya lagen har tillförts regler för hur kontrollen av att detta sker också skall genomföras.

    Redan idag sker signalspaning på svenska medborgare genom “inofficiell” spaning från andra länders militära säkerhetstjänst - men också från till exempel enskilda it-operatörer. Hur omfattande denna är vet vi inte, eftersom den i huvudsak sker med skydd av olika länders sekretesskyddade militära underrättelseverksamhet eller skyddas av företagens affärsmässiga sekretessregler (företagen har naturligtvis inte rätt att avlyssna/läsa enskilda samtal/meddelanden, men verksamheten är inte föremål för den juridiska och integritetsmässiga kontroll som FRAs signalspaning kommer att vara). Sannolikt är denna “inofficiella signalspaning” mer omfattande än den “officiella” spaning som i framtiden kommer att bedrivas från Sverige (FRA).

    Polisens och den civila säkerhetstjänstens avlyssning kringgärdas av mer strikta regler i Sverige än vad som normalt gäller i andra länder. Det räcker med att se amerikanska, engelska eller tyska TV-deckare för att få en bild av hur begränsat integritetsskyddet mot direkt avlyssning är i dessa länder i förhållande till de regler som gäller i Sverige.

    Farhågorna för att den nya lagen skall innebära risker för att ett odemokratiskt parti skulle kunna använda sig av den för att kontrollera den politiska oppositionen bygger helt och hållet på en missuppfattning. Tekniken i sig innehåller sådana risker, det är sant. Men ett av syftena med att lagreglera signalspaning är att skapa spärrar mot missbruk. Som jag ser det är riskerna mycket större i länder där verksamheten inte regleras av civil lagstiftning, utan sker i skydd av den militära säkerhetstjänstens sekretessbelagda verksamhet.

    Man kan naturligtvis ha uppfattningen att svensk signalspaning över huvud taget inte är motiverad utifrån de hot Sverige eller svenska intressen möter idag. Jag delar inte den uppfattningen. Det gör inte heller sex av sju av partierna i riksdagen (med undantag för Miljöpartiet). Vi har ett ansvar att göra allt vi kan för att hindra att svenska medborgare och svenska intressen utsätts för allvarliga hot eller risker i Sverige och utomlands. Utmaningen är att göra detta på ett sätt som inte kränker medborgarnas integritet. Jag anser att den nya lagen är en bra avvägning i detta hänseende.

    Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har uttryckligt i sina reservationer sagt att man inte motsätter sig signalspaning i sig, men att man vill utreda frågan ytterligare. Socialdemokraterna vill istället för lagens generella regler ha ett system som motsvarar reglerna för avlyssning av brottsmisstänkta. Detta skulle medföra ett brott mot den grundläggande princip den nya lagen baseras på – nämligen att riktad spaning mot enskilda personer inte får bedrivas inom ramen för FRAs verksamhet. Att lägga in enskilda namn, personnummer, IP-adresser eller motsvarande som sökobjekt skulle, som jag ser det, vara ett väsentligt större ingrepp i den personliga integriteten än de regler som gäller enligt den nya lagen. Dessutom skulle en sådan lagstiftning förutsätta registrering av uppgifter, för att över huvud taget vara genomförbar.

    För mig har den här debatten varit ytterligare ett bevis för att offentlighet innebär större krav på oss som fattar de politiska besluten. Det hade varit enklare att låta signalspaning också i Sverige omfattas av den militära säkerhetstjänstens sekretessbestämmelser - som i de flesta andra länder. Vi har istället valt att göra verksamheten - och kontrollmöjligheterna - offentliga. Jag ser det som ett styrkebesked för demokratin - inte tvärtom.

    Samtidigt är det ett svaghetstecken för oss som politiker och för riksdagen som institution att vi så grovt misslyckats att informera om syftet och innehållet i den nya lagen. Men för mig kom det som en total överraskning att förslaget skulle kunna misstolkas i så hög grad som skett!

    I kristider kräver medborgarna statens skydd. Syftet med denna lag är att kunna garantera detta skydd i händelse av kris eller vid olika hot mot vårt land eller mot enskilda medborgare. För mig är det en obehaglig upplevelse att se hur så många människor tvärtom upplever den som ett hot mot friheten.

    Mvh
    LarsE

    ++++++++++++++++++++

    LARS ELINDERSON
    Riksdagsledamot (m) / Member of Parliament (Moderate)
    Finansutskottet / Committee on Finance
    Kulturutskottet / Committee on Cultural Affairs
    SVERIGES RIKSDAG / THE SWEDISH PARLIAMENT

  7. Roger Tiefensee har fortfarande inte förstått omfattningen av avlyssningen och det faktum att vi är många som faktiskt medvetet har valt att lägga stor del av vår e-postkommunikation på servrar som befinner sig utanför Sverige. (Alla som har GMail, Yahoo Mail, Hotmail eller annan MSN-lösning räcker upp en hand.)

    Hej Nikke,

    ursäkta att jag inte svarat på det mejl du skickade via Expressen. Jag har kollat upp möjligheten att svara automatiskt eller i klump, men det var inte möjligt. Som du förstår är det ogörligt att svara en och en på de närmare 15 000 mejl som hittills kommit via Expressen. Jag försöker istället svara på mer personliga mejl.

    När det gäller Expressens påstående att ett mejl mellan två svenska användare kommer att “avlyssnas av FRA” om det skulle passera landsgränsen så är det fel.

    Inrikes trafik förmedlas utan att den som kommunicerar kan påverka hur detta sker. Operatörerna väljer vanligtvis den billigaste transportsträckan vilket kan medföra att inrikestrafik kommer att gå över landets gräns och tillbaka. Därför kan det inte helt uteslutas att inrikestrafik rent tekniskt skulle kunna bli åtkomlig för FRA. Det innebär dock inte att trafiken får inhämtas - för det krävs att trafiken är relevant för svensk utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik eller för kartläggning av yttre hot mot landet. Om sådan trafik ändå skulle hamna i FRA:s system finns tydliga bestämmelser om förstöring av kommunikation som saknar relevans för signalspaningens ändamål.

    Om du har andra frågor du vill ha svar på kan du titta på dessa frågor och svar som finns på regeringens hemsida. http://www.regeringen.se/sb/d/3013/a/78411

    Mvh / Roger

  8. Lena Asplund tycker inte att jag har förklarat mina åsikter och tänker därför inte svara. Dessutom tycker hon fortafarande att _mitt_ mail var massproducerat vilket det ju inte var.

    Hej !

    Jag har fått detta mail från Dig, men som Du säkert förstår har jag ingen möjlighet att svara på alla de massproducerade mail som kommer via
    Expressen. Eftersom Du inte förklarat Dina åsikter i mailet har jag lite svårt att bemöta dem.

    Hälsningar
    Lena Asplund

    —————————
    Lena Asplund
    Riksdagsledamot (m)
    Ledamot skatteutskottet
    Suppleant trafikutskottet

  9. Lena Lundgren kan läsa min kommentar till Göran Pettersson och lära av honom. I övrigt tycker hon inte att integritetskränkningar är så mycket att hymla med.

    Hej,
    Tack för din hälsning, som du förstår går det inte att svara på 10 000 mail ….det blir mer registrera och jag tror att de flesta faktiskt önskar endast att få protestera. Men, funderar på att lägga in ett automatsvar….Å andra sidan är vare sig jag eller ngn annan ledamot okunniga om att det finns de som starkt ogillar förslaget. För min del har det handlat om avvägning mellan rikets säkerhet och integritet…och det är den typen av avgägning som vi måste göra. Tack vare proteterna både i flera partier och i samhälelt så känner jag att vi kunde flytta fram integirtetsskyddet på ett bra sätt. Att helt komma undan konflikten med den personliga integriteten är ju inte möjligt…men vi behöver även i framtiden signalspaning för landets säkerhet.
    Med vänlig hälsning,
    Kerstin Lundgren
    Ledamot Stockholms län ( c )

    Member of Parliament Centerparty
    Spokesperson foreign Affairs
    Committee on Foreign Affairs
    Repr Council of Europe

    Jag kan då fortfarande inte förstå hur man kan välja att lagstifta bort medborgarnas möjlighet till privat kommunikation med varandra. I nästa steg förbjuder man nog kryptering och privata samtal också…

  10. Wow! Det visar sig att riksdagens IT-enhet sätter käppar i hjulen för riksdagsledamöternas mailkommunikation. Så här skrev Göran Petterson som svar på min lista:

    Hej!

    Tack för tipsen!
    Det var så jag tänkte göra dock…
    Automatiska svarsfunktionen är blockerad på riksdagens mejlsystem pga den stora mängden spam vi får. Jag måste alltså mauellt besvara alla mejl. Jag lyckas svara på runt 400/timme. Cirka en procent hör av sig med kommenterar.

    Med vänlig hälsning

    Göran Pettersson
    Riksdagsledamot (m)

    De verkar behöva lite bättre teknik på riksdagen. Först servrar som inte pallar med att folk hämtar e-postadresser när det verkligen behövs, och nu e-postservrar som inte klarar av att hantera kommunikationen med medborgarna… Riktigt illa.

  11. Svar från Emma Henriksson, KD:

    Hej!

    Jag försöker hinna med att besvara alla personliga mail men upplever itne att det är särskilt personligt att ansluta sig till en mailbombningskampanj. Synpunkterna från dig och övriga som använt expressens tjänst är dock noterade. Som du säkert inser har jag dock kommit till en annan slutsats än dig i frågan huruvida det finns hot mot rikets säkerhet som vi behöver skydda oss mot och i vilken utsträckning signalspaning är en lämplig metod att använda i det arbetet.

    Det är intressant att du förväntar dig att vi har en fysisk möjlighet att besvara de tusentals mail som inkommit det senaste dygnet. Även om jag bara skulle svara med ett standardiserat svar som jag kopierar och klistrar in så tar det ca 10 sekunder för varje mail. Dvs längre tid än det tar att använda expressens tjänst och betydligt längre eftersom du uppenbarligen förväntar dig att 143 av oss ska göra det. Om jag skulle ha gjort det skulle det bli 6 brev i minuten, 360 i timmen eller 8640 om jag satt dygnet runt, då kommer jag bara knappt upp i det antal som kommit de senaste 24 timmarna.

    Personligen väljer jag att prioritera de delar av mitt arbete jag hade planerat att göra denna vecka i vilket bland annat ingår att besvara personliga brev i denna och ett antal andra viktiga frågor. Dessutom brukar jag ägna några timmar per dygn åt sömn, någon åt att förse mig med näring och så här när barnen har sommarlov faktiskt även ägna en timme eller två på kvällen för att umgås med dem. Jag anser nämligen att det är acceptabelt även för en riksdagsledamot.

    Vänliga hälsningar,
    Emma Henriksson
    Riksdagsledamot
    Kristdemokraterna

    Det verkar som sagt som om riksdagen behöver en betydligt bättre e-postserver så att riksdagsledamöterna kan svara lite mer i bulk på sina mail. Men jag är glad för att jag faktiskt fick svar på mitt mer manuellt utformatde mail. Det visar ju åtminstone att det går att kommunicera med riksdagsmännen även när många hör av sig.

  12. Ytterligare ett svar från Emma Henriksson (som ska ha mycket cred för sitt flitiga mailsvarande):

    Du skriver:

    Jag häpnar över att riksdagen har en så dålig IT-funktion så att ni inte har möjlighet att svara semipersonligt även på de mail som vi har skickat till er via Expressens tjänst.

    Min reflektion: Jag tycker inte att det är lämpligt att automatiserade svar kan gå iväg utan att jag tagit del av innehållet i det jag svarar på vilket skulle bli konsekvensen av ett en sådan funktion, jag inbillar mig nämligen att syftet från merparten av dem som kontaktar mig i egenskap av riksdagsledamot är att jag ska ta del av synpunkterna. Har svårt att se vem det skulle glädja att en oerhörd mängd opersonlig datatrafik genereras. Jag bidrar gärna till dialog men det faller inte inom ramen för vad jag tolkar in i begreppet dialog.

    Du skriver:

    Vi som har använt den har inte mailbombat. Vi har bara utnyttjat en lite smartare tjänst för att framföra våra åsikter.

    Min kommentar: Jag definierar Expressens kampanj som mailbombing, liksom för övrigt även bland annat DN gör, skulle det inte definiera under begreppet mailbombing så undrar jag vad som gör det. Med det inte sagt att det står var och en fritt - såväl Expressen som de som ansluter sig till kampanjen - att visa sitt missnöje med beslutet på det sättet. I vilken mån det är en smart eller framgångsrik väg lär tiden få utvisa.

    Vänliga hälsningar,
    Emma Henriksson
    Riksdagsledamot
    Kristdemokraterna

    Mitt svar till Emma den här gången:

    Hej Emma!

    Jag har en känsla av att du ändå inte kommer att svara personligt på 10 000 mail, men att du vill svara med egna ord och inte med någon annans. Därför tycker jag att det svar som Göran Pettersson skickade ut var “tillräckligt bra”. Han svarade visserligen en smula raljant och nedvärderande, men ledde in oss alla till en personlig bloggpost där han i text och ljud lägger ut texten om sina åsikter i frågan.

    Du och jag har nu lämnat grundfrågan om hur ni riksdagsledamöter kan sälja ut den personliga integriteten till den milda grad som ni har gjort i FRA-frågan. Jag förstår er fortfarande inte. Jag förstår inte varför all kabeltrafik som lämnar landets gränser (alla mina Skype-samtal, alla mina IM-konversationer och faktiskt, eftersom jag använder en utländsk e-posttjänst, alla mina mail) ska avlyssnas efter information som någon på en civil, men högst hemlig och oåtkomlig myndighet har fått i uppdrag att spana efter.

    Nästa år spanar man efter 3000 termer. Vad spanar man efter år 2019 eller 2029?

    Ni kunde ha stoppat det, skjutit upp det, skjutit det i sank. Det gjorde ni inte och ni får nu stå ut med medborgarnas protester.

    Så till frågan om det är mailbombning som Expressen ägnar sig åt. Det är det inte. Mailbombning kan vara betydligt värre. Det skulle i så fall röra sig om åtskilliga miljoner mail per dygn. Jag har blivit utsatt för det en gång. Det var inte skojigt. Jag och fyra bloggande amerikaner stod som avsändare till ungefär 30 miljoner mail som skickades ut till slumpvis valda adresser. Den enorma skörden e-poststudsar som vi fick ta emot var en riktigt effektiv mailbombning väl värd namnet. Det ni upplever är bara en skugga av vad en mailbombningskampanj skulle kunna innebära.

    Dessutom är varje mail som skickas från Expressens tjänst genererat av en människa. Ni har våra adresser och kan kommunicera vidare. Det ska ni se som en enorm fördel, inte som ett problem.

    // Nikke Lindqvist

  13. Bra Nikke - att du lär ut lite mailkunskap… Jag rekommenderad Lavesson att kollahur det fungerar i hjälpfunktionen.

  14. Malin Löfsjögård verkar reagera med ryggmärgen och gör olika utfall mot socialdemokraterna i sitt svar. Ett väldigt konstigt sätt att försvara att man har medverkat till att sälja ut den personlig integriteten i Sverige.

    Hej Nikke!

    Det har varit en intensiv debatt i frågan om signalspaning. Men jag tycker att det är väldigt tråkigt att debatten har spårat ut och den missinformation om förslaget och det tagna beslutet som spridits i organiserad form.

    Sex av sju partier i riksdagen är överens om att signalspaning är nödvändigt och behövs. Ursprungligen kommer detta förslag från socialdemokraterna, men de vågade inte lägga fram ett förslag till reglering av signalspaning för det kom för nära valet 2006. Detta första förslag hade varit helt oacceptabelt att acceptera för mig och för andra moderater i riksdagen. Förra året lades ett nytt förslag fram som i betydligt höge grad reglerade signalspaningen utifrån personlig integritet. Under detta vilande år har förslaget kompletterats för att ytterligare trygga integriteten. Motståndarna mot förslaget sprider remisssvar, men dessa remissvar är från tidigare förslag. Som jag redan sagt har förslaget kompletterats ytterligare (se bla SvD opinionssidan 29/6 där FRA själva presenterar signalspningen). Den senaste omarbetningen av förslaget som gjordes inför omröstningen innebär ytterligare skärpning av kontrollfunktionerna för att överhuvudtaget få signalspana och regeringen ska återkomma i höst till riksdagen om detta.

    Signalspaning är en svår och komplicerad fråga. Dels handlar det om den personliga integriteten, dels om vårt lands säkerhet. Att tro att det inte skulle föreligga några hot anser jag är att stoppa huvudet i sanden. Den stora frågan nu har egentligen inte gällt om vi ska tillåta signalspaning eller inte utan hur vi ska kunna reglera signalspaning så att den personliga integriteten skyddas. Det här har varit en oerhört svår gränsdragning att göra.

    Idag är signalspaning tillåten via etern, det som nu beslutats är att även tillåtna signalspaning via kabel. Idag är det så att t.ex. telefonsamtal och mail faktiskt kan gå via etern eller kabel. Hur det görs är ofta en slump vilket gör att då vet vi ju inte heller om det kan utsättas för signalspaning eller inte. Ringer jag till någon och det kopplas via etern så är det ok att signalspana, men inte via kabel. Kritikerna mot förslaget som beslutades har inte någon tagit upp just denna fråga. Jag tycker att det är konstigt. Tyvärr har många som hört av sig ensidigt bara lyssnat på kritikerna istället för att faktiskt gå igenom lagförslaget och alla de kontrollstationer som införs för att skydda den personliga integriteten. Förutom det finns det många andra länder som signalspanar, tyvärr är det många som inte medger det offentligt eller reglerar det på något sätt. Det innebär att mail mm som passerar Sveriges gränser alltså redan idag utsätts för signalspaning från andra länder (i många fall då helt oreglerat). Sedan är det ju också så att våra mail, vilka hemsidor som vi besöker och även telefonsamtal inte på något sätt är hemligt. Idag kan tekniker hos internetleverantörerna, tekniker hos arbetsgivare mm redan se och kontrollera mail. Telefonsamtal loggas hos telebolag, våra IP-adresser sätter spår överallt. Den signalspaning som nu FRA tillåts göra kommer vara hårt reglerad just för att värna om den personliga integriteten.

    För min del så känner jag mig trygg i beslutet, speciellt ännu mer med de kompletteringar som tillfogades beslutet och som regeringen ska återkomma till riksdagen om. Alternativet är ett Sverige där signalspaning sker utan någon som helst reglering och inga lagliga skydd för den personliga integriteten. För mig skulle det alternativa kännas allt annat än tryggt. Men det känns tungt att det samhälle som vi lever i idag kräver att vi måste fatta denna typ av beslut.

    Ursäkta att mitt svar blivit så långt. Men jag skulle uppskatta om du tog dig tiden att gå in på hemsidan/bloggen http://www.ericsoniubbhult.se där en av mina moderatkollegor i riksdagen på ett mycket bra sätt går igenom det beslutade förslaget samt svarar på många av de frågor och synpunkter som kommit in. (bl.a. missförståndet att allt ska massavlyssnas och registreras!). Se speciellt blogginlägget 12/6 med lathund med frågor/svar samt blogginlägget 17/6.

    Vänliga hälsningar

    Malin Löfsjögård
    ……………………………………………………….
    Malin Löfsjögård
    Riksdagsledamot (m), Stockholms Län

  15. “De verkar behöva lite bättre teknik på riksdagen. Först servrar som inte pallar med att folk hämtar e-postadresser när det verkligen behövs, och nu e-postservrar som inte klarar av att hantera kommunikationen med medborgarna…”

    ^^ du kan väl föreslå dem att börja använda gmail? :-D

  16. Justja, glömde tillägga, angående att man inte behöver veta innehållet för att få ut information, så finns det ju något så fint som att köra en mailproxy så att det faktiskt går att dölja mottagaren av mailet. Jag har svårt att tro att någon som bedriver “riktig” verksamhet som skulle kunna snappas upp av detta “nya” signalspaningssystem, inte skulle vara medvetna om hur de maskerar såväl innehåll som mottagare av mailet….

  17. Nu har jag fått ytterligare ett svar från Roger Tiefensee. Den här gången på mailet som jag skickade via Expressens tjänst.

    Det är så dumt att det förtjänar en egen sida.
    http://www.valfritt.se/fra-kramar-fran-roger-tiefensee

  18. Anna Kinberg Batra har nu svarat på mitt mail. Det verkar faktiskt som om moderater och kristdemokrater är bäst på mailkontakt ändå.

    Anna koncentrerar sig, liksom många andra på att den lag som röstades igenom var bättre än det tidigare förslaget. Må så vara. Men jag tycker inte ens att hon lyckas förmedla en känsla av att den här lagen är bra. Finns det någon som tycker det egentligen?

    Här är hennes svar:

    Hej, tack för ditt mail och ursäkta det sena svaret på det förra. Under de senaste veckorna har jag fått nära tjugotusen mail om denna fråga, samtidigt som dygnet fortfarande bara har 24 timmar. Men jag vill gärna försöka förklara varför jag röstade ja, för det gjorde jag. Mer bakgrund och allmänna uppdateringar om vad som händer finns även på min blogg annakinbergbatra.blogspot.com .

    Huvudskälet till att vi behöver uppdatera lagstiftningen kring FRA är att myndigheten ska kunna spana efter, och ge staten möjlighet att avvärja, hot mot landets yttre säkerhet. Signalspaning i detta syfte gör FRA ju redan i dag och det är ju dess huvuduppgift, den nya lagen möjliggör detta även i kabel dvs inte “bara” i luften som under de senaste sextio åren. Skälet till det är att tekniken förändrats och mer går i kabel nu.

    När förslaget väcktes, under den förra regeringen, fick det kritik ur rättssäkerhets- och integritetssynpunkt. Den här regeringen har tagit de aspekterna på största allvar och hade redan förra året ett bättre förslag än det som den förra regeringen lanserade. Det som hände i riksdagen under det allra sista dygnet som vi behandlade frågan var att vi ledamöter krävde ytterligare skydd för människors integritet och rättssäkerhet och kontroller av att detta fungerar. Jag tillhörde dem i min grupp som ville ha en återremiss till försvarsutskottet just för att säkra detta, det fick vi och det gav ett bra resultat. Detta är självklart särskilt viktigt när det gäller en statlig myndighet - du vet säkert att Gmail-användning ger Google möjligheter att läsa i din mail. Men det är det frivilligt att använda.

    Jag tycker det är viktigt att räta ut ett par av de missförstånd som spridits i debatten om FRA. Det första är vad signalspaning är och gör. Den söker bara, och ska bara söka, efter information gällande yttre hot mot landet. Detta innebär även att man som enskild, fysisk, person inte kan bli föremål för signalspaning, utan endast aktörer, grupper, eller verksamheter som kan utgöra ett yttre hot. FRA jobbar inte med “vanlig” inrikes brottsbekämpning och får inte göra det.

    Det andra är att spaningen kan ske när och hur som helst mot ovanstående. Men för att FRA ska få lov att signalspana kommer det alltid krävas särskilt tillstånd från försvarets underrättelsenämnd (FUN), och ett sådant tillstånd är tidsbegränsat. FUN kommer dessutom ha befogenhet att omgående stoppa pågående signalspaning och besluta om förstöring av material om det visar sig att spaningen bedrivs på ett sätt som inte följer regelverket. De s k sökbegrepp som används är inte enstaka ord utan särskilda, mer avancerade, kombinationer, som FRA alltså måste ha tillstånd att använda.

    Jag lovar att fortsätta bevaka både terrorbekämpningen, integriteten och rättssäkerheten, för jag tycker att alla dessa är viktiga. För mig är det viktigt både att staten kan avvärja tex terroristattacker, och samtidigt att den slår vakt om integritet och rättssäkerhet hos alla som inte har ett dugg med sånt att göra. Det görs bättre med ett fungerande FRA än utan, och ingen svensk regering eller riksdagsmajoritet bryr sig om både effektivitet och rättssäkerhet bättre än denna. Återkom gärna om du undrar mer.

    Med vänlig hälsning

    Anna Kinberg Batra

    ——–

    Anna Kinberg Batra
    Riksdagsledamot (m)/Member of Parliament (Moderate Party)
    Ordförande EU-nämnden/Chairman, Committee on EU Affairs

    Läs min blogg! http://annakinbergbatra.blogspot.com

    Anna! Det är visserligen roligt att Försvarets Underrättelsenämnd förkortas FUN, men det gör inte på något sätt att jag liter mer på den nämnden än jag litar på den civila, under regeringen ställda myndigheten FRA.

    Lagförslaget har hela tiden drivits av försvarsdepartementet, och även om FRA och försvaret enbart har en beställar/uppdragstagarrelation så spelar detta ingen roll vad gäller rättsäkerhet, personlig integritet och i en förlängning demokrati.

    Det är fortfarande staten som spionerar på alla sina medborgare för att hitta fulingarna, istället för att koncentrera sig på fulingarna och då och då råka spionera på helt oskyldiga medborgare.

    Jag vet inte hur du ser det, men i min värld brukar grupper, aktörer och verksamheter bestå av enskilda fysiska personer. Och jag som fyskisk person använder ofta flera av de ord som finns med bland de läckta stopporden. Mikael Odenberg satte nyligen foten i munnen och avslöjade hur det hänger ihop:
    http://rickfalkvinge.se/2008/05/22/fra-spanar-redan-at-polisen/

    Vänliga hälsningar,
    Nikke Lindqvist

  19. Exakt ! Spikar upp ett bra argument på
    min vägg med anteckningar!!

    “Det är fortfarande staten som spionerar på alla sina medborgare för att hitta fulingarna, istället för att koncentrera sig på fulingarna och då och då råka spionera på helt oskyldiga medborgare.

    Om det blir statskupp så lär ju den grupp som tar över hitta informationen om oss alla och använda den annorlunda än de som jagar terrorister kanske?!

    Datain samlande uppfiter , kan också finnas kvar lagrade i årtusenden gissar jag och vem vet vad en släkting från förr kan påverka sin släktingars liv i framtiden med sina ord?!

  20. Nytt svar på mitt protestmail. Den här gången från Cecilia Wigström som tycker att informationen i media har varit ensidig. Well… kanske beror det på att Ja-sidan ju inte vill prata om saken över huvud taget.

    Cecilia Wigström gör ingenting annat än hänvisar till sin egen sajt.

    Hej,

    Tack för ditt mejl. Jag länkar till min hemsida http://www.ceciliawigstrom.se där jag i mitt junibrev berättar om varför jag röstade för lagen. Jag hoppas du vill ta dig tid att läsa för informationen i media har varit ensidig.

    Vänliga hälsningar

    Cecilia Wigström
    riksdagsledamot (fp)

  21. Lars-Arne Staxäng har faktiskt lyckats skriva ett någotsånär personligt mail. Det är långt och går ut på att vi som har kritiserat lagen är del av en kampanj. Jodå hej! Vi som har protesterat via våra bloggar har framför allt varit negativt inställda till förslaget. Det har vi varit på det sätt som är naturligt för oss. Vi har skrivit, pratat och skrivit och pratat om den här idiotiska lagen rätt länge nu.

    Lars-Arne sammanfattar hur som helst behovet av lagen som att antingen genomför vi lagen (som inte alls hotar någon som inte har något att dölja) eller också dör en massa svenskar.

    Hejsan!
    Jag är en av dessa “missledda” Riksdagsledamöter som röstade ja i juni till FRA-lagen.
    Eftersom jag alltid försöker att besvara seriösa mail så gör jag ett försök till dig. Det har som du vet varit en massiv kampanj mot vårt ställningstagande, så därför har det funnits många massproducerade mail utan någon avsändare, samt personer som sänt ett hundratal lika mail från sin egen dator. Nåväl det är väl den nya tidens kampanjmetoder, så det är väl bara att vänja sig.

    När jag nu försöker att förklara hur lagen är tänkt att användas, så går det alltid att säga. Vad händer om FRA inte följer regelverket? En helt adekvat fråga, eftersom området likt de flesta försvarsunderrättelseorgan runt om i Världen inte har detta reglerat. Men jag anser att det är mycket bättre att vi har en lagstiftning och olika kontrollorgan än att området skall vara oreglerat.
    Flera frågor handlar om hur man skall titta på mail eller telefonsamtal inom eller utom riket. Detta är en kvalificerad teknisk fråga och det är säkert så som många säger att det blir svårt att dela upp dessa data. Därför är det enligt min mening extra viktigt att man ser över regelverket och hur översynen skall fungera i dessa frågor.

    Vad man måste komma ihåg är att även om man ville, så är antalet mail, mess och telefonsamtal så stort till antal så det skulle vara en praktisk omöjlighet att försöka att avläsa dessa med någon större framgång. Inte ens om man skulle försöka att ta ut mail med kodord som bomb, Afganistan, etc så skulle man lyckats något bättre. Det är heller inte sådana mail som är intressanta på något sätt. Det är först när det finns en koppling till en utländsk terroristorganisation som det kan bli intresse för FRA. Och inte heller då som att plocka ut individer utan kvalificerade hot mot landet.
    Även om man skulle hitta personer som gör brott som knarksmuggling, stöld eller något annat brott t,ex nedladdning av musik i stor skala, så är det med dagens lagstiftning totalt ointressant för FRA att forska vidare på eller meddela brottsmyndigheter. Det är helt enkelt inte deras uppgifter. Det är först när det blir mycket kvalificerade brott som kan hota Sveriges vitala intressen som det kan komma ifråga. Det kan då handla om vapensmuggling i stor skala, olika terroristattacker, stora IT-attacker mot Sverige eller Sveriges intressen.

    När det gäller om FRA:s spaning är effektiv eller inte så går meningarna isär. Denna typ av spaning sker reglerat eller oreglerat av alla länder, och det har förhindrat ett antal terroristattacker runt om i Världen, även här i Europa. Det är här viktigt att poängtera att det av naturliga skäl inte går att tala om FRA haft framgång eller inte, eftersom sådana informationer skulle vara till stort men för verksamheten. Men det är ingen hemlighet att Sveriges FRA räknas till de främsta i Världen.

    Jag håller helt med dig, att denna fråga varit svår för mig på grund av alla de farhågor som kommit fram. Jag har varit ganska aktiv och kritisk i det första lagförslag som kom fram för ett år sedan.
    Det är också viktigt att väga alla farhågor med de vinster vi kan vinna för Sverige. Kan vi med FRA:s hjälp förhindra att svenskar dör i större skala, då kanske det är ett pris vi måste betala.

    Då är jag betydligt mer rädd för att överskottsinformation från vanliga polisavlyssningar, kan missbrukas betydligt mer. Idag så skall det vara mer än flera års fängelse för att polisen skall få ställa den brottsansvarige till svars. Men det finns alltid en risk att en vanlig “Svensson” som talar med en brottsmisstänkt människa kan bli involverad mot sin vilja. Detta är betydligt mer en “Orwell-1984″ varning.
    mvh

    Lars-Arne Staxäng

    Riksdagsledamot (m)
    Socialförsäkringsutskottet

  22. [...] svarade moderaten Lars-Arne Staxäng på mitt protestmail mot FRA-lagen med följande ord: Jag håller helt med dig, att denna fråga [...]

  23. Man blir så less på politiker som inte lyssnar på folket som valde dem. PP i nästa val!

Lämna ett svar


Comments links could be nofollow free.