Silly really - eller skrämmande okunnigt?
Postad av: Nikke i Fildelning, Övervakning, tags: Fildelning, IFPI, IPRED, kontrollsamhället, Kultur, Musik, Per Gessle, Politik, privatpolislagen, Rättssäkerhet, Upphovsrätt, Yttrandefrihet
Jag läser debattartikeln där ett antal i vanliga fall relativt resonabla svenska skådespelare och ett antal musiker som ärligt talat passerat sin konstnärliga höjdpunkt har fåtts att skriva under ett gemenst upprop till stöd för privatpolislagen IFPI. Silly really.
Jag får på något vis intrycket av att såväl musikerna som skådespelarna som skrivit under ser tillbaka på svunna dagar. De skriver om 90-talet, det decennium då den digitala revolutionen genomfördes, och det svenska undret vällde fram över världen. Riktigt fånigt för det var under 90-talet som skiv- och filmindustrin kunde ha undvikit dagens polariserade situation genom att istället för att motarbeta den fulla digitaliseringen vara med i utvecklingen av den.
Då hade vi haft fler tjänster som Spotify idag. Tjänster där jag kan betala för den musik jag lyssnar på och inte behöver betala för produktion och transport av plastbitar.
Men de som undertecknat debattartikeln tillhör nog tyvärr den gamla världen. De har varit med om att bygga fast de strukturer som idag gör det så gott som omöjligt för filmindustrin att förstå att jag inte vill betala för att äga en plastbit, men gärna vill betala för att titta och/lyssna på innehållet på plastbiten.
För jag är inte medlem av piratpartiet. Jag gillar inte ens fildelning. Jag tycker fortfarande att det är för tidskrävande och omständigt för att vara värt besväret. Även om jag har insett att många kulturkonsumenter ute i landet, inte har något val.
Hur som helt så tror jag att flera av de som har undertecknat artikeln har gjort det utan att egentligen läsa igenom den. De kan inte vara så elitistiskt trångsynta som de framstår i den. Det är ju rent löjligt att påstå att fildelning skulle vara skadligt för alla kulturyttringar. Så löjligt att hela argumentationen faller totalt platt.
De som idag kommer att skriva de bästa svaren på debattartikeln kommer, politiskt sett, från olika politiska håll. Vi representerar även totalt olika smakriktningar vad gäller film och musik. Så gott som alla är verksamma som skribenter, musiker (javisst), politiker, grafiker, programskapare, webbplatsägare och så gott som alla använder fildelning och alternativa former av upphovsrätt som verktyg varje dag.
Nåväl. Reaktionerna har redan börjat komma in. Min egen initiala reaktion är att jag genast har tagit bort Per Gessles senaste låt från vårt Text & Musik-projekt. Detta innan Gessle börjar skicka hotfulla informationsbrev till lyssnarna. Silly really, men jag är ju inte heller mer än människa.
••• Missa inte
- Oscar Swartz om exemplarförsäljningens död
- Joi Ito om möjligheterna i att själv distribuera sina verk
- Liberalen Henrik Axelsson om hur äganderätten inte är relevant för diskussionen
och fånigheterna fortsätter i Aftonbladet:
Inlägg (RSS)
Det roligaste är att alla de som har skrivit under är mångmiljonärer på sitt “skapande”.
Per Gessle har inte behövt göra något nytt sedan början av 90-talet, Eva Dahlgren kan leva gott på stim pengar, Colin Nutley har gjort en(1) ok film, resten är kattskit osv.
Det är inte liberalt att anse att stöld är okej. Att man anser att musikbranschens (till exempel) affärsmodell är trög och att man borde anamma nedladdningar mot betalning (med mera) är inget godtagbart skäl för att stjäla deras produkter, lika lite som det är okej att krossa en ruta i en affär och ta deras saker för att man tycker att deras öppetider är för dåliga.
Jag hör till dem som är bekväma och hellre betalar för en TV-serie än att finansiera den genom reklam. Jag tycker också att 185 SEK (eller nåt) för en CD-skiva är för dyrt. Men mitt liberala val är inte att bestämma över producentens produkter. Mitt val står mellan att köpa produkten än att avstå. Att stjäla produkten när det inte passar är enligt mig inte moraliskt försvarbart.
Det förvånar mig att liberaler gång på gång försvarar stöld med kritik mot upphovsrättsägarnas affärsmodeller. I blogginlägget jag svara på sägs det att det elitiskt trångsynt att skriva under uppropet. Det argumentationstekniska greppet erkänns, men om det är eliten som skall skydda mig från att bli gestulen så sällar jag mig gärna till dem (nu har jag ju inte blivit tillfrågad ;).
Jag noterar även att bloggförfattaren väljer att ta bort Per Gessles låt från Text & Musikprojektet. Bra! Det är något du har rätt att göra för att protestera. Överför den tanken till hur du ser på debatten om fildenling och välj att inte köpa dyra skivor istället för att stjäla dem.
Bra skrivet!
Hur Torbjörn Löwendahl har fått för sig att jag är liberal är något som övergår mitt förstånd. Jag uppmanar heller inte till stöld. Verkligen inte. Jag skriver ju faktiskt att jag inte ens gillar fildelning.
Men i debatten behöver man tydligen inte läsa texter som man väljer att svara på.
Lysande skrivet!
Det intressanta med hela listan är ju att alla unga nya musiker helt lyser med sin frånvaro. Ville de inte skriva på listan?
I artikeln försvarar man ju de nya musikerna och att de aldrig kommer få en chans att bli etablerade, men ändå så har ingen av dessa skrivit på listan?
Det tycker jag är lite märkligt…
Hej Nikke!
Jag läste “valfritt” högst upp och gjorde kopplinen till liberala värderingar. Jag beklagar om den snabba kopplingen var felaktig. Påståendena att det inte är liberalt att tycka stöld är okej står jag fortfarande för även om du inte träffas av den då du tydligen inte är liberal. Vänligen acceptera min ursäkt för att ha misstolkat din ideologiska inställning.
Du skriver mycket riktigt att du inte gillar fildelning: “Jag gillar inte ens fildelning. Jag tycker fortfarande att det är för tidskrävande och omständigt för att vara värt besväret.”
Jag kan ju totalt ha missförstått ditt blogginlägg (sån’t händer), men du uttalar dig mycket kritiskt mot artister som stöder en lag som skall försöka skydda upphovsrättshavare mot stöld.
Skall jag tolka dig så att du tycker att det är fel att artisterna stödjer en lag som är avsedd att motarbeta stöld, men att du samtidigt tycker det är bra att man motarbetar stöld? Om så är fallet kanske du borde (jag instruerar givetvis inte dig vad du skall skriva på din blogg) förklara vad som är dåligt med lagen trots (om jag har uppfattat din kommentar om att du inte tycker att stöld är bra som avsett) att du tycker att syftet är rätt?
Eller förklara varför syftet är fel. Men det tycker du ju inte eftersom stöld är fel (?)
Hej Sune!
Det är väl inte så konstigt att många av dem som inte vill få saker stulna är de som har saker som folk vill stjäla?
Du har så rätt! Tänk om skiv- och filmindustrin hade hängt på teknikutvecklingen istället. Nu har tåget i alla fall gått och de mer eller mindre desperata försöken att komma ombord och ta befälet igen känns patetiska. Jag gillar inte fildelning av det illegala slaget men att en viss grupp yrkesutövare ska ges företräde att själva beivra brott vid sidan av vad som gäller i övrigt i samhället är direkt stötande. Det finns dock många exempel på artister som lärt sig att använda de möjligheter som digitaliseringen ger. Men för det krävs kreativ förmåga och det är tydligen något som alla artister inte har.
Torbjörn!
Om jag lånar en bok av dig och kopierar i en kopiator och sedan lämnar tillbaka boken, har jag då stulit boken av dig?
Det fina med internet är att man kan kopiera saker oändligt många gånger. En kopiator kräver papper och svart färg. Digitala kopior är gratis.
Vi upplever ett paradigmskifte just nu. Diskussionen går att jämföra med tidigare episoder i världshistorien:
-Bokskrivare på medeltiden ville förbjuda Gutenbergs tryckpress - den förstörde ju marknaden för handskrivna böcker!
-När radion kom på 30-talet ansåg många att det innebar döden för levande musik, varför ska man gå på konserter eller anlita orkestrar när man kan lyssna på radio eller spela en skiva?
-När kopiatorn kom så trodde många att författare skulle sluta skriva böcker, för vem skulle vilja köpa en bok när man kan få den kopierad på fina A4-sidor?
-Samma sak när kassettband och VHS kom på 70-talet. Vi vet alla att film- och musiklobbyn ansåg att det skulle döda musik- och filmproduktion när gemene man kunde spela in musik och film från radio och tv. Om du ser tillbaka på de senaste 30 åren, anser du att så har skett?
Det handlar följaktligen om att ny teknik förändrar förutsättingarna för marknaden. Att skydda film- och musikbranschen genom att jaga fildelare vore lika klokt som att förbjuda tryckpressar. Det är upphovsrätten som måste förändras och marknaden som måste hitta nya sätt att ta betalt för sina produkter.
Torbjörn!
Jag tycker framför allt att det är helt häpnadsväckande att dessa artister stödjer en lag som gör upphosvrättsindustrin till privatpoliser.
Mitt motstånd mot lagar som IPRED handlar alls inte om brottsrätt, inte om upphovsrätt, utan om synen på människor.
Hur mycket man än, från upphovsrättsindustrins håll, vill få fildelning att handla om stöld, så är det inte fallet. Lika lite som att IPRED skulle handla om ett sätt att i all välvillighet upplysa fildelare om att de begår en brottslig handling.
Vi är idag i en situation där upphovsmännen som så gott som alla sålt vidare sin upphovsrätt till upphovsrättsindustrin, får sämre betalt än vad de fick när upphovsrättsindustrins tidigare affärsmodeller fortfarande fungerade.
Jag tillhör dem som försöker förklara, att om man kommer bort från att betrakta musik som objekt, och slutar distribuera den i form av fysiska plastbitar eller ens digitala MP3-filer som man ska betala för på samma sätt som för en liter mjölk eller ett par skor, och istället börjar ta betalt för upplevelsen, på samma sätt som man tar betalt vid en konsert, en teaterföreställning eller ett teaterbesök, då kommer man raskt och elegant ifrån hela fildelningsdebatten.
MP3-spelarna är en övergående teknisk fas, precis som kassettbandspelarna var. Men när MP3-spelarna blev en teknisk realitet höll upphovsrättsindustrin fortfarande på och diskuterade kassettskatt. Nu är vi äntligen, med raska steg på väg in i nästa tekniska våg, där jag hela tiden bygger min egen musikström och där distributörerna av musiken har andra intäktskällor än att ta betalt för tillverkning och transport av plastbitar. De tar istället betalt för min användning. Men upphovsrättsindustrin är fortfarande fastlåsta i den tidigare tekniken, som går ut på att framställa filer att fylla MP3-spelarna och mobiltelefonerna med.
Det vore så otroligt mycket mer spännande om artisterna och deras representanter på skivbolag och filmbolag medverkade till nästa steg i användandet av deras material istället för att i efterhand försöka rätta till felaktiga beslut som har försatt dem i en situation där de börjar stämma sina konsumenter.
IPRED är en galen lag. Lika tokig som FRA-lagen. Det är väldigt synd att inte artisterna inser att den bara kommer att bidra till ett sämre samhälle och alls inte till en återgång till 80- och 90-talet.
Torbjörn! Här är ett lästips: http://martenschultz.wordpress.com/2008/11/12/upphovsratt-ar-stold/
Detta ältande påminner om tongångar från ett svunnet århundrande.
Det hände mer än en gång att liftande, som jag tagit upp, salvelsefullt tyckte att det skulle vara en mänsklig rättighet att alla kapitalister som hade bilar (bilägare definierades mestadels som kapitalister) skulle tvingas att skjutsa folk som inte hade bilar.
Ändrade yttre förhållanden medför ofta ändrade inre förhållanden och inte tvärtom, även om en del gärna vill tänka så.
Och idag Kent transporterar jag mig många varv runt jorden varje dag. Jag har idag träffat Bernt i Piteå, Pieter i Amsterdam och Jill i Chigago. Vi har talat ansikte mot ansikte utan att behöva färdas över huvud taget. Helt gratis var det också. Vi använde Google Audio & Video Chat i GMail.
Inre förhållanden ändras över huvud taget inte. Vi konsumerar musik och film. Idag styrs vi inte av marknadens önskningar om var och när vi ska göra det. Vinnarna är de som kreativt erbjuder oss enkla och bra möjligheter att styra över våra egna val.
Visst är det så. Vid första anblicken.
“Transport många varv runt jorden varje dag.” - “Helt gratis…”?
Några har planerat, arbetat och lämnat pengar på att lägga ut detta fysiska nätverk.
Påminner om när våra förfäder (vi har kanske kvar några “samlargener” än) var samlare. “Det jag hittar och kan använda är mitt och tar jag”.
“Inre förhållanden ändras över huvud taget inte.”
Du har rätt. Jag hade fel.
I det sistnämnda.
Helt gratis i meningen kostnadsfritt vid samtalet då.
Jag betalar för bredbandsanvändning (fyra olika konton). Jag betalar däremot inga pengar till tjänsteleverantören Google. De har ordnat med intäkterna kring detta genom att jag, om jag vill använda tjänsten, samtidigt måste använda deras mailplattform, där de placerar kontextuellt anpassade reklambudskap till mig.
Det lönar sig inte för slutanvändarna att försöka smita ifrån betalningen, eftersom de aldrig upplever någon betalsituation. Det är viktigt att minnas i sammanhanget.
Dina liftare från 70-talet uttryckte sig i tidens jargong, och du måste verkligen ha tagit illa vid dig eftersom du minns det än idag. Men faktum är att jag idag kan färdas inte bara virtuellt utan även fysiskt till en otroligt låg kostnad, därför att man har anpassat betalningsmodellerna till moderna förhållanden. Jag tänker då förstås på lågprisflyget.
Skivbranschens problem är att de förtvivlat försöker hålla fast vid ett begrepp som inte längre behövs. SKIVbranschen. FILMbranschen gör samma fel. Den fysiska filmen eller skivan behöver inte finnas i flera upplagor längre. Tekniken att distribuera den till synes fritt och omedelbart över hela världen finns. Drivkraften bakom affärsutveckling måste vara viljan att tjäna pengar inte att blicka tillbaka på flydda tider. Marknaden har tagit steget in i framtiden men affärsmodellerna står kvar och stampar i det tidiga 90-talet.
Hej Erik!
“Om jag lånar en bok av dig och kopierar i en kopiator och sedan lämnar tillbaka boken, har jag då stulit boken av dig?
Det fina med internet är att man kan kopiera saker oändligt många gånger. En kopiator kräver papper och svart färg. Digitala kopior är gratis.”
Eftersom du har tillgång till Internet där mycket laglig infomation är lagrad så kan du läsa på om upphovsrätt.
Om du kopierar den boken jag har lagt ner resurser på att skapa så stjäl du från mig. Om du vill läsa min bok (jag är glad att du verkar intresserad
så får du köpa den av mig eller av mina representater (bokhandlarna).
“Det handlar följaktligen om att ny teknik förändrar förutsättingarna för marknaden. Att skydda film- och musikbranschen genom att jaga fildelare vore lika klokt som att förbjuda tryckpressar. Det är upphovsrätten som måste förändras och marknaden som måste hitta nya sätt att ta betalt för sina produkter.”
Jag förstår vad du säger. Jag håller med om att det är svårt att stoppa fildelning av upphovsrättsskyddat material. Det gör det dock inte rätt att stjäla folks intellektuella egendom.
Jag vill gärna påminna om exemplet med att man inte får stjäla en butiks möbler för att man inte gillar deras öppettider. Det klassiska argumentet mot detta är att jag inte förlorar tillverkskostnader om du kopierar min bok. Huvuddelen av produktion är dock sällan material utan nedlagd tid (jag förekommer en invändning här).
Din argumentation verkar säga: “Det går inte att stoppa och därför är det okej att ta folks intellektuella egendom med fildelning”. Det håller inte ur ett etiskt perspektiv.
Jag upprepar:
Ert resonemang leder till att det borde vara lagligt att göra inbrott i sommarstugor eftersom det inte heller går att stoppa.
Utan på något sätt insinuera (detta är INTE en insinuation - inte ens ironisk!) att ni är folk som laddar ner mycket från nätet - så tycks det mig som om bekvämlighet och egenvinning ligger till grund för många argument för rätten att ta andra människors hårda arbete utan att betala något för det.
Jag tror nog att svårigheten med att stoppa fildelning kan leda till (finns exempel på det) andra affärsmodeller. Säkerhet för att ingen skall kunna stjäla webbaserade applikationer, färre PC-spel utan webbkontroll, reklamfinanserade lösningar (finns exempel på spel som bara släpps gratis, men fullt med reklampauser) som några exempel. På samma sätt uppmanas folk att inte ha något värdefullt i sommarstugorna, att kvinnor inte skall gå i mörka områden och affärerna får räkna med svinn på grund av snatteri.
Inget av ovanstående anpassning to realiteter är något som jag är nöjd med. Jag skulle gärna se att vi konsumenter slipper betala för andras snatteri, att jag skulle kunna lämna värdesaker i sommarstugan och att min fru skulle våga gå genom parken i mörker. Personligen vill jag INTE betala för min PC-underhållning med reklamavbrott. Men vi (jag) tvingas vika oss för dem som struntar i moral och etik.
Kreativitet hittar alltid nya vägar, men mer kreativitet kommer att få läggas på att undvika att andra skäl ens skapande, vilket jag tycker är olyckligt. Visst finns det människor som vill investera mängder av energi och kreativitet i projekt där de inte får någon ekonomisk vinning (open source t ex), men det är aldrig någon som hindrar dem från att göra detta. Däremot är möjligheten att leva på sin kreativitet något som inspirerar människor att vara kreativa och ger dem praktisk möjlighet att vara så.
Nikke:
Tack för ditt svar!
“Mitt motstånd mot lagar som IPRED handlar alls inte om brottsrätt, inte om upphovsrätt, utan om synen på människor.
Hur mycket man än, från upphovsrättsindustrins håll, vill få fildelning att handla om stöld, så är det inte fallet. Lika lite som att IPRED skulle handla om ett sätt att i all välvillighet upplysa fildelare om att de begår en brottslig handling. ”
Jag förstår. När man diskuterar samhäller och lagar och etik så diskuterar man alltid om människors rätt i samhället. Att distribuera upphovsrättsskyddat material är olagligt. Man kan göra det lagligt därför att man 1) Tycker att kreatörer inte skall ha något skydd för sina skapelser, eller 2) för att man ändå inte kan stoppa stölden.
Jag delar din (och andras) önskemål till smidigare lagliga sätt att anskaffa upphovsrättsskyddat material. Men jag hör inget i din argumentation som får mig att tycka att Artisterna som välkomnar en lag som möjliggör för staten att hindra folk från att bryta mot upphosvrätten och stjäla deras intellektuella egendom är konstigt.
Om folk hade stulit från mig hade jag också välkomnat en lag som hindrade folk från att göra det. Kan det vara så att majoriteten som inte blir bestulna gärna vill ladda ner saker gratis istället för att betala? Jag vill äta lunch utan att betala.
Hej Torbjörn, tack för ditt svar.
Mitt inlägg var inspirerat av denna artikel: http://piratjanne.wordpress.com/2008/10/26/gammal-och-trott-retorik/
Vore kul om du läste den och kommenterade här.
Det här med stöld alltså…jag blir lite trött. Tycker det är viktigt att betona skillnaden mellan materiell och immateriell stöld. Med detta menar jag att “stöld” enligt upphovsrätten definieras godtyckligt. Om du kopierar ett musikstycke upp till 70 år efter upphovsmannens död så är det “stöld”, men om du gör samma sak efter 71 år så är det helt plötsligt inte stöld längre! Därför menar jag att din jämförelse med att göra inbrott i sommarstugor inte håller. Vi kan välja hur upphovsrätten ska fungera - det är ett politiskt beslut!
Jag vill inte avskaffa upphovsrätten. Men den är inte i fas med dagens samhälle och dagens teknik. “Exemplarförsäljning” är inte intressant längre, som Oscar Swartz skriver på http://swartz.typepad.com/texplorer/2008/11/kulturarbetare-missf%C3%B6rst%C3%A5r-exemplarf%C3%B6rs%C3%A4ljning-d%C3%B6d.html
Slutligen vill jag säga att vi egentligen borde hålla oss till ämnet: Ska den amerikanska skiv- och filmlobbyn få polisiära rättigheter att under organiserade former kartlägga människors IP-adresser för att kunna skicka kravbrev av typen “betala oss 20 000 kr annars drar vi dig till domstol”?
[...] Jonsson som säger ifrån i Svenska Dagbladet. Igår var det Timbuktu som på Newsmill sade emot 90-talskramarkollegorna från uppropet härom dagen. Återigen nämns Spotify som ett exempel på att man faktiskt inte [...]
Hej Erik!
Beklagar sent svar, har lämnat debatten mest, men vill inte lämna en inbjudan hängande. Tack för länken till artikeln/blogginlägget.
Alla lagar eller bestämmelser är godtyckliga filosofiskt sett, så även inbrott i sommarstugor.
Jag håller helt med om att det med dagens teknik och handlingsmönster är svårt att värna om upphovsrätten - inte bara när det gäller musik, film och spel utan även formgivning och tryck. Det är fullt möjligt att det enda praktiska är att inte försöka upprätthålla något virtuellt ägande eftersom det är så svårt (kanske omöjligt) att göra det. För starkt virtuellt ägande kan ha dåliga konsekvenser, men ingen äganderätt (vilket fri fildelning av allt material ger) har konsekvenser som jag inte är så förtjust i av filosofiska skäl (som beskrivit i mina tidigare inlägg).
Jag är inte säker på att jag håller med om att ämnet är om amerkanska skiv- och filmlobbyn får skicka brev enligt din beskrivning - det verkar mer vara ett symptom tycker jag. Spontant så är det väl deras rättighet att begära att lagar skall följas - precis som sommarstugeägaren har rätt att kräva det. Men det betyder inte att det är möjligt att efterfölja lagen i det här fallet eftersom det kan kräva att man kartlägger IP-adresser på ett sätt som inte är förenligt med andra värden.
Fint skrivet faktiskt, svårt att göra annat än att hålla med. =)