Jag kikar lite bakom kulisserna på BytStatsminister.nu och tar till en början alldeles fel i min tro att sajten driftas av MUF. Det har den gjort. Numera drivs den av en före detta moderat vän till mig - Simon Sundén. Det kan ju bli en smula spännande faktiskt. Jag minns pinsen i senaste valrörelsen - och vilka som övertog dem dem just efter valet…

Och så nu då…

Moderaterna har en ny webbplats, som bland annat har fokus på moderata bloggare. Det är ett intressant grepp tills man upptäcker att det bara är centralt placerade politiker högt upp i partihierarkin som finns representerade. Jag saknar Mary i deras bloggsnurra.

Jag har just skrivit en längre recension av nya moderat.se ur sökmotorperspektiv på
http://www.lindqvist.com/b/nya-moderaternas-nya-moderat-se

Via Mary ser jag att moderaterna i Arboga har skrivit ett öppet brev till den moderata partistyrelsen om hur svårt de har att försvara regeringens ställningstagande i FRA-frågan. De skickade brevet i måndags och tycker att det börjar bli dags att få ett svar. Frågan är ju om de kommer att få det. Ungefär samtidigt som Arbogamoderaterna skickade sitt brev så uppmanade ju Reinfeldt den moderata riksdagsgruppen att inte längre svara på frågor om FRA, och om de måste, så skulle de svara “någonting tekniskt”.

Såväl SVD som Nyhetskanalen berättar om det öppna brevet  (som för att vara öppet är förhållandevis svårt att hitta någonstans - länken på Nyhetskanalen fungerar inte) så lyckas den moderate partisekreteraren Per Schlingmann med ett riktigt ickesvar. Istället för att svara sina oroliga medlemmar så ställer han den totalt hopplösa motfrågan:

– Det är tråkigt att de upplever det så, men har de förslag på hur integriteten kan stärkas så är vi öppna för att lyssna på dem, säger han.

Det är den trängdes hopplösa motfråga där han ber kritikerna att lösa det problem som statsministern har skapat. I vanliga fall brukar den här sortens retoriska grepp vara svåra att svara på, men inte i det här fallet. Jag råkar tro att Arbogamoderaterna har ett utmärkt  förslag på hur integriteten ska stärkas. Och har de inte det så kan vi nog hjälpa dem på traven. Förslaget är enkelt och upprepades många gånger i tisdags:

Riv upp. Gör om. Gör rätt!

Riv upp FRA-lagen. Tillsätt en parlamentarisk kommission som utreder behovet av en signalspaningslag och kom sedan tillbaka med ett bra lagförslag - om det behövs.

Jag har fått ett (1 alltså ETT) svar när jag använde Expressens utmärkta sätt att protestera mot FRA-lagen. Det kom från moderaten Göran Pettersson, och det är i och för sig imponerande att han, som enda riksdagledamot, faktiskt svarar, men svaret i sig förvånar mig väldigt mycket. Han svarar nämligen genom att skicka ut adressen till en podradiosändning där han i lättsam ton sitter och förklarar att han röstade med sin övertygelse och att detta, mina vänner är De Nya Moderaterna. Wow säger jag. Detta är den begränsade men starka staten som massavlyssnar alla sina medborgare eftersom militärerna måste uppdatera sin kommunikationsspaning.

Här är hans svar till mig (och till alla andra som har mailat honom i frågan):

Hej!

Du har uppenbarligen en annan åsikt än jag har när det gäller den så kallade “FRA-lagen”. Jag har skrivit rätt mycket om ämnet på min blogg http://dinledamot.blogspot.com och där finns också ett podradioprogram där jag förklarar varför jag tycker som jag gör. Jag hoppas att du tar dig tid att både besöka bloggen och lyssna på podradion. Du är varmt välkommen att lämna dina kommentarer på bloggen. Det är dock rätt meningslöst att sända dem via mejl, då riskerar dina kommentarer att komma bort på grund av Expressens mejlbombning.

Med vänlig hälsning

Göran Pettersson
Riksdagsledamot (m)
Sveriges Riksdag
100 12 STOCKHOLM
08 - 786 55 43
070 - 388 00 21
Epost: goran.pettersson@riksdagen.se
Blogg: http://dinledamot.blogspot.com
Politisk talradio: http://dinledamot.libsyn.com
Hemsida: http://dinledamot.se

En rejält nedlåtande ton mot en aktion som bara är att vänta, och som kommer att utnyttjas av många som kanske inte sätter sig och samlar ihop alla adresser själva, eller ens vet vilka deras lokala politiker är.

Här i alla fall mitt svar, som jag faktiskt även har mailat till Göran Pettersson och skickat som kommentar på hans blog:

Hej Göran!

Det är ju självklart att vi fortsätter att uttrycka vår besvikelse över en lag som påverkar oss _alla_ som använder mobiltelefoner och e-post.

Självklart har många förutsatt att det skulle komma starka reaktioner. Det märks väl om inte annat på det faktum att voteringarna har lagts kring jul och midsommar när media traditionellt håller tyst i alla politiska frågor.

Visst är vi många som har starka invändningar mot massavlyssning. Jag har hittills hittat en, och han är för avlyssning av samtal på stan också och har väldigt märkliga politiska åsikter i övrigt.

Jag och många andra har skrivit om frågan i mer än ett år nu. Vi är inte nyvaknade. Det är den stora massan av människor. Vi har valt er, och det udda i just den här frågan är att flera riksdagsledamöter blev invalda just på grund av det faktum att de är emot denna typ av integritetsintrång.

Jag kan inte acceptera att en försvarsunderrättelsetjänst avlyssnar mina barns mobilsamtal. För de avlyssnas, även om det sker automatiskt, försök inte säga någonting annat. Samtalen sparas däremot bara om mina barn nämner något eller några av de nyckelord som väcker signaler om närmare granskning.

Jag har sedan länge slutat prata i kortvågsradio. Det har nära nog alla (utom möjligen försvaret) och jag förstår att FRA därför måste flytta fokus från radio- och radarspaning till annan trådburen och trådlös spaning. Det förstår jag. Däremot är det bara dumt att reglera att staten (eller i detta fall en civil myndighet som står under statlig översyn) inte ges laglig rätt att massavlyssna alla sina medborgares kommunikation.

Visst är det klantigt av två regeringar att ha tagit upp denna lagstiftning. Men det gör den inte lämpligare. Jag kan bara inte förstå varför man måste tvinga igenom en dålig lag bara för att en myndighet som försvaret köper information av måste uppdateras. Herregud. Låt dem uppdatera sig på samma hemlighetsfulla sätt som tidigare och fortsätt att göra det i smyg. Ingen av oss tror att de skulle låta bli även om den här lagen inte skulla ha gått igenom.

Vad händer nu när det parti som min avlyssningspositive bekanting röstade på i förra valet kommer in i riksdagen och hur kul är det att ha den här lagen på plats från dag ett om hans parti någon gång skulle hamna i en maktposition? Avlyssningen finns då redan på plats. DI kommer inte en chans att följa alla dessa lagrade telefon-, e-post- och IM-meddelanden. Inte om de inte får en bra mycket större budget än FRA (och, gud förbjude, samma utrustning).

Bristerna i filterfunktionen är ju ingen förmildrande omständighet. De är dåliga. Urusla helt enkelt.
Även om det bara lagras i fyra timmar så har det lagrats.

Vi kommer att fortsätta att vara missnöjda. Vi blir bara argare och mer missnöjda, och din podradiosändning gör oss inte lugnare på något sätt. Tvärt om faktiskt.

Försök nu inte att blanda bort korten mera i begreppen Moderaterna och “De Nya Moderaterna”. Eller är det så att De Nya Moderaterna faktiskt tycker att en sådan här lag är kattskit? En skitsak som bara är ett nödvändigt ont? Det är intressant att du vänder lagen mot det anarkistiska samhället (liksom Per Ström har gjort på sin utmärkta blogg) och att De Nya Moderaterna, inte befinner sig någonstans i mitten mellan det totala kontrollsamhället utan tvärtom  nästintill på andra sidan i skalan mellan ett Orwellskt samhälle och en fullständig anarki.

Jag blir helt chockad när du ställer dig brevid GW Bush och hans hökar i denna fråga faktiskt. Staten ska ha “lite bett” säger du i podradiosändningen. Jag förstår inte hur du kan säga det i samma sammanhang som du säger att statens roll ska begränsas.

Jag tycker inte alls att statens roll ska begränsas, men jag är helt övertygad om att staten bara kan finnas med medborgarnas goda minne. När staten genomför lagar som det är så här oerhört svårt att hitta anhängare till så finns inte längre något existensberättigande och det är det som gör mig så himla rädd.

Ni (och då menar jag inte bara dig och dina partibröder, utan alla inblandade politiker) har öppnat för missnöjespartierna igen, och för det totala politikerföraktet. Jag är orolig för följderna. För de kommer. Och vi som har lyssnat har verkligen inte förstått varrför man nu har vänt på pyramiden och numera misstänkliggör alla svenska medborgare för att hitta skurkarna istället för att jaga skurkarna själva.

Det vore intressant om du kunde försöka förklara det i nästa podradiosändning.

Vänliga hälsningar,
Nikke Lindqvist
http://www.lindqvist.com/
http://www.valfritt.se/

Jag tror 97 procent av alla svenskar egentligen är sossar. Fastän bara 45 procent erkänner det med röstsedeln.
De 3 procent som inte är det tillhör säker syföreningen brunstjortorna, eller har gått vilse i maos samlade verk.

Mp är helt enkelt sossarnas gröna utskott, och Vp är den lite rödare falangen.

C är sossar som bor på landet, och fp är sossar som via klassreseambitioner skaffat högskolepoäng och akademiska meriter, men inte riktigt fattat helheten.

Kd är sossar som gått på bibelskola. och M kallar sig det nya arbetarpartiet. Övriga kommentarer onödiga.

Magnus Bergquist

Det är samhällets fel att de moderata politikerna fuskar. Känns argumentet igen? Kulturbloggen sätter perspektiv på kraven om att sopa de nya moderaternas gamla och högst aktuella försyndelser under mattan.

Fick just påpekandet att moderater förstås inte säger att det är samhällets fel, utan att det rör sig om ett systemfel. Men den semantiska skillnaden får anses vara minimal.

Makten ska tåla granskning. Det har varit anskriet hos moderata bloggare under de senaste åren. Åtminstone så länge makten kunde likställas med socialdemokrater. Ungefär samtidigt som de första raderna skrevs om Boëtius började det svänga.

Den moderata ordföranden i arbetsmarknadsutskottet, Catarina Elmsäter-Svärd har definitivt tröttnat på mediernas och bloggarnas granskning av makten:

- Jag börjar bli irriterad över det. Det börjar nästan bli patetiskt. Svartjobb är oerhört vanligt. Det kan vem som helst se.
www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=712281

Själv tycker jag att det inte är så lite konstigt att ordföranden i just arbetsmarknadsutskottet är mer upprörd över att svartjobb är så vanligt än att medierna skriver om politiker i ledande ställning som utnyttjar svart arbetskraft.

För det handlar inte om huruvida svartjobb är vanligt eller inte. Det handlar inte heller om att makthavare måste vara oantastliga. Det handlar om att makthavare ska tåla granskning. Det gör de sällan. Alltmer sällan känns det som.

Mediadrev vi minns

• Det första mediadrevet mot politiker någonsing gick mot Ove Rainer som då var justitieminister. Göran Skytte grävde och upptäckte att Ove Rainer, helt enligt reglerna hade skatteplanerat på ett sätt som gjorde att han bara behövde betala 10 procents skatt på en inkomst på 2,4 miljoner kronor.
• Sedan blev det tyst en tid, tills Mona Sahlin blev aktuell som statsministerkandidat och gjorde privata utlägg med sitt företagskort.
• Björn Rosengren var länge en riktig mediafavorit när det gällde skandaler. Han gick på porrklubb och fick fyra år senare avgå som TCO-ordförande.
• I svallvågorna efter Björn Rosengrens fall gick flera drev mot fackföreningsrörelsen. Främst var det några Metall-klubbar som inte kunde skilja på vad de gjorde som fackliga representanter och som (fuckliga) privatpersoner.
• Därnäst var det dags för Laila Freivalds att ställas till svars för det faktum att hon varit aktiv vid bildandet av den bostadsrättsförening som köpte ut lägenheterna i det hyreshus hon då bodde i på Kungsholmen.
• Kanske kan man se Uppdrag Gransknings valstugereportage från Moderata valstugor som ett mediadrev. Effekten blev, i alla fall att Moderaterna tappade väldigt många väljare i valet 2002 och en väntad vinst för de borgerliga vändes till förlust.
• Nästa riktigt stora mediadrev gick mot Lars Danielsson, och jag tycker fortfarande inte att det har riktigt klarlagts vad han egentligen gjorde morgonen efter Tsunami-katastrofen.
• Mot Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilò gick ett samtidigt drev. Båda avgick.
• Sven-Otto Littorin blev kvar trots uppståndelsen om hans köpta examen. Kanske hade han bara varit lättlurad och inte alls planerande. Det är bättre att framstå som lite dum än att verka planerande.
• Ulrika Schenström gick på krogen med en kompis och söp till medan hon hade jour. Dessutom hamnade hon på bild och fick avgå.
• Nicola Clase sitter medan jag skriver detta och stammar fram att hon inte känner till några andra övertramp mot skattereglerna i sitt hushåll än de svartjobbande byggarna som byggde om på familjens landställe.
• Paret Cederschiöld har haft svart städhjälp i 13 år, och vill inte kommentera till medierna. (Det är trots allt alls inte svårt idag att hitta städfirmor som vill städa vitt.)

Jag har säkert glömt några. Gemensamt för alla dessa mediadrev (möjligen med undantag för valstugereportaget) är avsaknaden av skam och skuld hos politikerna. Jag är helt övertygad om att skam är en affekt som är på tillbakagång i samhället. Den som inte känner rädsla för att åka fast för en överträdelse är inte rädd för den skam som kletar fast vid en efter ett avslöjande. Men då har de inte räknat med mediernas offentliga skampåle. För det är just vad mediadreven är. En moderna tiders skampåle, och som sådan oändligt mycket populärare hos åskådarna, om än inte riktigt lika effektiv i preventivt syfte. Åtminstone inte vad vi har sett de senaste veckorna.